Är “ historia ” ett manligt ord (“ hans + berättelse ”)?

” Herstory ” är fullständigt orelaterat till etymologin för ” historia ”

Som andra har nämnt finns det ingen etymologisk koppling mellan den första delen av ” historia ” och det engelska maskulina pronomenet ” hans ”. Det behöver inte heller finnas ” historia ” för att vara vettigt som en mynt på engelska. Människor bildar ofta nya ord på oetymologiska sätt: t.ex. genom att separera slutet på alkoholist och använda det som ett nytt suffix för att bilda ord som workaholic . Jag kommer inte att diskutera historia ytterligare, eftersom du verkar redan förstå att det är irrelevant utanför kontexten för engelska (och andra svar har publicerats som gör det). Istället antar jag att hänvisningen till ” herstory ” bara inkluderades som en intressant introduktion till den verkliga frågan.

Det grammatiska feminina substantivet ἱστορία (” historia ”)

Könet på ἱστορία är förutsägbart från ordets morfologiska struktur: det slutar med det abstrakta substantivbildande suffixet -ία. Substantiv som slutar på detta suffix är grammatiskt feminina Dessutom är det grammatiska kön som är associerat med suffixet -ία förutsägbart från dess fonologiska form: ord med detta slut försämras som substantiv i första böjningen, och i forntida grekiska är substantiv i första böjning grammatiskt maskulina om och bara om den nominativa singularformen slutar på ς, och grammatiskt feminint annars (jag vet inte om det finns några undantag från denna regel, men verkligen inte många). I moderna språkliga termer skulle könstilldelningen av ἱστορία betraktas som formell (baserat på formuläret av ordet), inte semantisk (inte baserat på ordets betydelse). Formell könsfördelning är vanlig som en del av de grammatiska könssystemen för olika indoeuropeiska språk. Grekiska abstrakta substantiv som slutar på -ία kan hänvisa till begrepp som är associerade med män: till exempel διλοχία var tydligen ett ord som används i militära sammanhang för ” en kropp av trettiotvå män ” De kan också hänvisa till begrepp som inte tydligt är förknippade med män eller kvinnor specifikt.

Jag har intrycket att grammatiska feminina abstrakta substantiv på antikens grekiska (liksom på olika moderna indoeuropeiska språk med grammatisk kön) är mer benägna än substantiv av ett annat grammatiskt kön som porträtteras som kvinnliga varelser när det abstrakta konceptet är personifierat (t.ex. i statyer eller allegoriska berättelser), men jag vet inte detaljerna.

När det gäller de historiska orsakerna till könsfördelningsmönstren för antika grekiska substantiv har vi bara spekulation, inte bestämda förklaringar, eftersom könssystemet redan hade utvecklats vid tidpunkten för de tidigaste grekiska texterna som vi har hittat. En välkänd hypotes är att a som karakteristiskt framträder i slutet av neutrala plural substantiv, feminina könsabstraktiva substantiv och feminina animerade substantiv på grekiska (och latin) kommer från ett protoindo-europeiskt suffix * (e ) h₂ som ursprungligen användes för att bilda kollektiva substantiv.

Substantivet ἵστωρ (” histor ”)

Substantivet ἵστωρ verkar ha använts så tidigt som homeriska grekiska, även om den exakta betydelsen uppenbarligen är debatterad eller ibland oklar. Det verkar också finnas viss osäkerhet om närvaron eller frånvaron av en ” grov andning ” i början, och om etymologin för första delen. Två saker som verkar tydliga är att

• den första delen är en rot, inte ett prefix, och den är inte relaterad till det engelska ordet ” hans ”

• slutet är agentens substantivsuffix -τωρ

Jag trodde att substantiv som slutade med suffixet -τωρ på forntida grekiska var som regel maskulina, men jag hade fel: tydligen är vissa vanliga substantiv (substantiv som kan ta maskulin eller feminin överensstämmelse beroende på deras betydelse). Som George Menoutis säger verkar ἵστωρ existera både som ett manligt och som ett kvinnligt substantiv: detta indikeras i en tabell i Thomas Dwight Goodell ”s Skolgrammatik på grekiska vinden (1902) (§405).

Kommentarer

• Utmärkt svar verkligen – men osäkerheten om etymologin till ἵστωρ , tror jag, är inte motiverad. Beekes nämner ett försök av Floyd att härleda det från ἵζω (PIE * sed- ), men från varandra utifrån det, är det inte ganska allmänt accepterat att det kommer från PIE * u̯ei̯d- , trots den inte helt regelbundna ambitionen om initial * w- och den oväntade nollbetyget? Jag har aldrig sett några andra seriösa kandidater, åtminstone.
• @JanusBahsJacquet Jag spelade in denna möjlighet på meta. Jag hade tänkt att gör det.

Medan jag är säker på att ett bättre undersökande svar kanske kan ge dig mer insikt, kanske ett enkelt svar är ett bra ställe att börja.

Som du hittade kommer ”history” från grekiska ἱστορία ( historia ) via latin historia . En ”ἱστορία” betyder generellt en ”utredning”, och det är den meningen som Herodot avser i de berömda inledningsraderna i hans Histories :

Ἡροδότου Ἁλικαρνησσέος ἱστορίης ἀπόδεξις ἥδ >

Godleys översättning:

Detta är visningen av förfrågan från Herodot från Halicarnassus …

Så:

• Kommer engelska” historia ”från” hans historia ”? Nej. ”Berättelsen” kommer från samma grekiska ord, men ”hej” är helt oberoende av det manliga pronomenet.
• Har” historia ”en kvinnlig konnotation? Nej. Förutom i vissa uppenbara fall har grammatiskt kön inget att göra med manliga och kvinnliga ”i den verkliga världen.” Det är så dumt (och fel) att tro att ”virtus” eller ”ἀρετή” (dygd / excellens) på något sätt är ”kvinnligassocierad” eller att ”μαστός” (bröst) på något sätt är ”manassocierad.” >
• Finns det problem med sexism i historien? Ja. Men ordets etymologi är inte en av dem.

Kommentarer

• Intressant nog, den germanska roten som ursprungligen innebar vilken ” berättelse ” betyder nu på engelska utvecklat till det moderna engelska ordet ” stava ”.Kristna predikanter som flyttar in i gamla engelsktalande områden kallas deras läror ” evangelium ”, vilket betyder bokstavligen ” bra historia ” eller ” goda nyheter ” (översätter grekiska ” εὐαγγέλιον ”). Uppenbarligen är denna rot relaterad till det tyska ordet Spiel , så vi kan se hur dessa ord förändras i betydelse över tiden.
• @Robert På franska, Jesus ’ meddelandet lärs ut som ” bonne nouvelle ” (goda nyheter ” …. så det är ’ allt superintressant hur det ’ är en bokstavlig översättning från evangeliet.
• @Patrice snarare, både engelska och franska uttryck är sannolikt separata bokstavliga översättningar från grekiska, men i huvudsak ja.
• Du kanske vill lägga till en referens till myntets ursprung ” historia ”: Det ’ är monikern för en linje av (feministisk) historisk tanke som kritiserar vägen historia brukade läras (och ofta fortfarande) läras och forskas, nämligen som en följd av biografier av ” stora män ”. Istället ” historia ” som forskningsprogram vill utforska kvinnors mest osynliga roll i historien.
• @ luchnacho Jag tog faktiskt emot den motsatta observationen som du tog upp, dvs att ” historia ” är grammatiskt feminin.

”Herstory” är inte mycket mer än ett nonce-ord. Det är den typ av saker som brukade citeras av feminister för att visa hur felaktigt världen, även det engelska språket, hade ordnats för att se till att män skulle härska över det. Som @brianpck antyder är det ganska fel att leta efter andra etymologiska förklaringar.

Under åren har andra ord föreslagits med liknande avsikt. Du kan se den typen av saker i tungan-i-kind-förslaget att Manchester skulle bli ”Personchester”, som i sin tur korrigerades av vissa till ”Perchildchester” eller ”Perkidchester”. Tyvärr gick allt för att bagatellisera det som i själva verket var en allvarlig uppmaning till reform i en viktig aspekt av det brittiska samhället, en som fortfarande behandlas.

Kommentarer

• Ditt första stycke är inte sant, jag ’ är rädd. Feminister har verkligen kritiserat språkstrukturer, men bara när det gäller könsantaganden, såsom användningen av ” han / honom / hans ” som ett generiskt pronomen och manliga figurer som exempel. Dessa var och är en verklig fråga, varför mer försiktighet tas idag. ” Herstory ” är verkligen ett nonce-ord, men man uppfann för att representera en annan mycket verklig fråga: utelämnande av kvinnor ’ liv från historiska register. Tyvärr är det ’ alltför ofta felaktigt framställt på det sätt som du ’ precis har gjort, av människor som inte har ’ förstod inte varför det måste övervägas.
• @Graham Mitt första stycke är bra. Jag ’ har inte gjort något fel. Försök läsa mitt andra stycke igen – särskilt dess sista mening

Som sagt redan kommer historien från antika grekiska ἱστορία. Jag är en infödd grek, även om mina studier inte är inom litteratur, så jag har inte så mycket information att ge som till exempel sumelik.

Det finns dock en viktig punkt här. Lägg märke till skiljetecken på första bokstaven: Det är en δασεία (dasia). Denna punktering innebär ytterligare ett ljud *. Av dessa skäl konverteras ord med dasia till engelska genom att lägga till den initiala H-.

Där har du det då – ”h” kommer från dasia, och ”är” kommer från ordbokstäverna direkt – ingen koppling till ”hans” alls.

Du nämner också ῐ̔́στωρ för att vara manlig – detta är inte sant. Det är både manligt och kvinnligt. Här är en länk till dess former. (Redigera: Jag är inte säker på om det är ett substantiv eller adjektiv vid denna tidpunkt .. .men jag är säker på att det är både manligt och kvinnligt).

*: Som nämnts i kommentarerna är detta ljud av ”tung andning”.

Kommentarer

• Tack för svaret. Jag tog ordets kön från Wiktionary (Jag vet ingenting om grekiska). Så Wiktionary är fel då? (kan perfekt vara). Tyvärr kan jag inte läsa länken du tillhandahåller.
• Det här är inte riktigt korrekt. spiritus asper eller grov andning (som det traditionellt kallas på engelska) indikerar inte en förlängning av vokalen, men ett verkligt [h] ljud. Detta ljud har gått förlorat på modern grekiska (som det förlorade på latin / romantik), men det handlade aldrig om vokallängd. Och den grova andningen är en bokstav i ordet lika mycket som de andra är: det är ett grafem som representerar ett ljud i den talade formen.
• Detta måste vara rätt Janus! Jag kommer att undersöka lite mer så att jag kan presentera detta så korrekt som möjligt.
• @ JanusBahsJacquet Tack. Bra kommentarer.

Historien om Historia

Robin Morgan myntade neologismen 1970. Hon var väl medveten om historiens etymologi. Som hon påminde om i sin bok The Word of a Woman (betoning tillagd)

[Uppsatsen] ”Adjö till allt det” var mitt bidrag till det första numret [Av Rat tidningen efter radikala feministers övertagande i januari 1970]. Under linjen identifierade jag mig som medlem i WITCH – i det här fallet stod den flexibla förkortningen ”Women Inspired to Commit Herstory.” (Detta var debuten för ordet ”historia.” Jag tänkte det som en medvetenhetsupphöjare, inte som ett etymologiskt påstående. )

Hon stavade också ordet herstory , som en del av namnet WITCH, på sidan 551 i hennes antologi från 1970 , Systerskap är kraftfullt .

I modern användning har ordet kommit att betyda att man skriver om historia ur ett feministiskt perspektiv snarare än att göra det. ( Wikipedia hävdar att ”femistry” och ”galgebra” är liknande mynt, men i själva verket verkar de ha uppfunnits sarkastiskt av en högerpundit, Christina Hoff Sommers, 2014, och jag kunde hitta inga exempel på att feminister använder dem.)

Få om några inflytelserika feminister har någonsin sagt att historia är ett sexistiskt ord, även om många antifeminister verkar tro att de gör det. 1988-upplagan av Handbook of Non-Sexist Writing använder till exempel ordet ”historia” hela tiden och pausar för att sucka mot ”den genomarbetade formen av förlöjligande att vi måste hitta alternativ för varje ord som innehåller” en stavelse som man .

Den afro-futuristiska musiker Sun Ra gjorde samma ordspel 1980 (”Historien är bara hans historia. Du har inte hört min historia än. ”) Är också fullt medveten om att det inte är här ordet kommer ifrån.

Jag har dock personligen tvingats att genomgå en högskoleföreläsning av en kvinna som faktiskt trodde och lärde urbana legenden hans + berättelse . Trots att hon påstod att mångfalden var att hon var latina berättade hon också skämtet hans + panik (och tilldelade det fel till Reagan-administrationen, eftersom hon inte var medveten om att Nixon-administrationen först lade till det i folkräkningen 1970 mer än ett decennium tidigare) och föll också för per + son . (Jag var mycket frestad att fråga om hon kände till det spanska ordet una persona .) Så det finns några sådana okunnare; i mitt liv har jag träffat totalt en.

Etymologin av Historia

Om vi skulle ta ordet helt bokstavligt enligt dess etymologi skulle det antyda att ”historia” är skriven av en istor , eller ”klok man.”

När det gäller att historia är grammatiskt feminint, teorier om det indoeuropeiska trekönssystemet inkluderar en att det kön som blev ”feminint” ursprungligen utvecklades från ett suffix för mass substantiv, eller att det ursprungligen primärt betecknade abstrakta substantiv, eller att det började som ett sätt att skilja vilken av två ämnen i en mening någon hänvisade till, och först senare kom att inkludera de flesta ord för kvinnor. Engelska utvecklade naturligt kön under den tidiga moderna perioden.

Etymologin för Hans

Eftersom ingen har gått in i detta ännu, hans kommer från en saxisk rot är , besläktad med tyska es , och menade antingen hans eller dess tills den 1600-talet. Det var en kort tidsperiod när hisis skulle hans som hennes är att henne , men det gick inte att fånga på. Dess var fortfarande tillräckligt ny när King James-översättningen av Bibeln skrevs för att översättarna inte ansåg det vara tillräckligt formellt, så de undvek både hans och dess för neutrala besittningar när det är möjligt, och använde därav istället. Så här kom de fram till: ”Tillräckligt fram till dagen är dess ondska.”

Kommentarer

• Välkommen till sajten och tack för ger en bakgrund för termen! Med de mer etymologiskt orienterade svaren sätter detta hela saken väldigt bra i sitt sammanhang.
• @JoonasIlmavirta Kunde inte ’ inte hålla med mer.Det här är ett bra svar.
• Hon var medveten om det, men jag ’ överraskade att många människor tog ordet bokstavligen eftersom de inte är ’ inte medveten.