Betecknar ordet “ master ” maskulinitet?

Engelska är i ett tillstånd av flöde när det gäller användningen av könsdifferentierade termer för yrken och nationaliteter. För vissa talare (som mina föräldrar) måste kvinnliga termer användas när referenten är känd för att vara kvinna. Sådana talare måste säga hon är en servitris , inte hon är en servitör .

Men för andra talare (som jag), ord som servitris , skådespelerska och fransk kvinna är som läckra och copacetic , igenkännliga som engelska men kan endast användas med ironiska eller pedantiska undertoner. Jag skulle bekvämt säga hon är en servitör för att hänvisa till vad mina föräldrar kallar en servitris.

Inte alla sådana ord har försämrats i samma takt. Där de kvinnliga versionerna själva hänvisar till föråldrade eller gammaldags yrken eller roller, är jag glad att använda det feminina, till exempel tvättkvinna eller nun . (Men jag skulle bara använda nun för att hänvisa en kristen. Tidigare har jag hänvisat till en buddhistisk nunna som en munk och fått en akademisk kollega att tro att jag d misstog kvinnan som en man på grund av hennes rakade huvud. Han var 40 år gammal och var inte medveten om att munk i detta sammanhang helt enkelt var könsneutral för mig.)

Att knyta allt detta tillbaka till din fråga: ni har båda rätt, men ni har rätt i konventionernas olika talgemenskaper. Din vän har korrekt beskrivit en mer konservativ dialekt. Du (som jag) överensstämmer med en mer innovativ. Jag är inte säker på att ordböcker har återspeglat denna förändring i användningen. Men om du googlar ”hon är rektor” / ”hon är rektor” / ”hon är rektor” (plus ”-dotter” för bekvämlighetens skull) kommer du att uppskatta att det finns ett rimligt antal talare som oss.

När det gäller frågan om master ursprunget, konstaterar @Jim korrekt att magister är den latinska roten till engelska master , och på latin var magister ett manligt ord. Men om du frågar Vem var den största skådespelaren någonsin? skulle detta normalt inte tas för att utesluta att kvinnans namn ges som svar. Med andra ord är maskulina former standard snarare än manliga. (De kräver ytterligare sammanhang för manliga specifika avläsningar; t.ex. Uteslutande skådespelerskor, vem var den största skådespelaren någonsin? ) Jag har sett olika studier av språk där könsangivelse är obligatorisk (inklusive franska, grekiska , Hebreiska, italienska, ryska, spanska), och samma sak gäller där: maskulina former är (endast med specifika undantag) standardformulär som täcker båda könen. Jag vet inte om det finns bevis för latin, men jag antar att det som ett väluppfostrat indoeuropeiskt språk rimligen kan förväntas uppträda på samma sätt.

Kommentarer

• Jag föredrar verkligen ” hon är en servitör ” framför ” hon är en servitör ”, men det finns ’ ingen så långvarig neutral term som det finns med rektor . Jag vet inte ’ vad du ’ har fått mot läckra .
• Min fars användning av läckra när vi växte upp brukade skicka mina bröder och mig till en blandning av kramar och fnissar. Jag är villig att erkänna att det kan vara en familjevänlighet.
• Förstår någon syftet med könsneutrala termer? Kommer det en dag att vara fel för att hänvisa till en man eller en kvinna?
• @DanielHarbour Jag förstår helt varför idén om jämställdhet är helig. Men jag har aldrig förstått varför en gemensam könsidentitet bör främjas. Är inte mångfald livets krydda?
• Detta flöde är artificiellt tvingat av feministisk rörelse, är det inte ’? Det är ’ ironin att feminister i Polen tvingar användningen av feminina former för yrken med samma argument. Min logiklärare har sagt till mig att det falska argumentet kan innebära motsägelse av svar (lämnar implikationen rätt). Bara ett sidargument.

Om du skulle slå upp de två orden ( rektor och rektor ), skulle du se att det är mannen respektive kvinnan som är chefen av en amerikansk privatskola eller en brittisk skola.

Dessutom kan de två orden, herre och älskarinna, spåras till de gamla franska orden, maistre och maistresse, och de moderna franska orden, maître och maîtresse.

Båda härleds från den latinska magisten, från vilken vi också får ”magistrat” (magistratus).

Så för att svara på din fråga (”har ordet master något maskulint ursprung?), kan du titta på definitionen i Latinska ordlistan , där det står att magister är ett manligt substantiv. På latin har substantiv fast kön, och i detta fall är det maskulin. Detta skiljer sig från de romantiska språken som härstammar från vulgärt latin (som i icke-standard, vanligt, i motsats till klassiskt latin), där det är vanligt att ha både maskulina och feminina former av vissa substantiv.

( referenslänk )

Kommentarer

• Jag är inte säker på att ordboksdefinitioner är vad OP är efter här. I tog frågan som att vilja avgöra om dessa definitioner fortfarande är korrekta. Det du skriver har visserligen många talare ’ engelska, men för andra är könsskillnaden ett försvinnande inslag i språket. Kolla in mitt svar och låt mig veta om du tycker det rwise.
• Oj, ledsen @Jim: Jag tar tillbaka den kommentaren. Jag missförstod frågan! : -0
• Vad sägs om ordlistan i Latina?

I teorin, älskarinna är den exakta kvinnliga ekvivalenten för master , som är översättningen av latin domina snarare än dominus . I praktiken används master (särskilt som verb) i många sammanhang där dominans är mer relevant än kön, och älskarinna används endast i ett fåtal specialkontexter. Utbildning är en av dem: även om spellärare är en neutral term, är en spelälskarinna alltid kvinna, och en av de högre organen i brittisk självständig utbildning kallas ”rektorer ”och Headmistresses” Conference ”(förvirrande förkortad till HMC).

Kommentarer

• Jag don ’ vet inte om NASUWT fortfarande finns (National Association of Schoolmasters and Union of Women Teachers). Det var en rival till NUT (National Union of Teachers)
• Jag ’ d använde termen ” master ” endast för en kvinna när det betyder att ha behärskat en färdighet. Som ” är hon en snickermästare ”.
• @ WS2 NASUWT finns fortfarande men namnet är inte ’ t försöker göra någon form av poäng om skillnader i terminologi för manliga och kvinnliga lärare: det ’ är en artefakt av unionen ’ bildades genom sammanslagningen av National Association of Schoolmasters och Union of Women Teachers på 1970-talet. Jag antar att de ville behålla ” varumärkesigenkänning ” av de befintliga namnen snarare än att göra upp ett nytt. (Ironiskt nog var NAS ursprungligen National Association of Men Teachers [sic], som bröt sig loss från NUT i opposition till NUT ’ 1919-stöd för lika lön för man och kvinna lärare.)
• @jwenting Och din snickare har förmodligen inte ’ ingen examen Mistress of Arts. 🙂
• @DavidRicherby Inte ens en Spinster of Arts-examen! Och ja, jag hade en vän på 1960-talet som försvarade sitt medlemskap i NAS helt och hållet på de ursprungliga grunderna.Vad som var en rimlig lön för en kvinna som var gift med en professionell make, hävdade han, (och många ledare i NUT var välbärgade gifta kvinnor) var oacceptabelt för ’ en gift man ’ med en fru som tog hand om barn och ’ gick inte ’ t ut på jobbet ’. Det var en starkt hållen åsikt i stora delar av samhället i taget innan goda barnomsorgsfaciliteter blev tillgängliga och kvinnor som arbetade blev moderna.

I Storbritannien, när jag var i skolan (1950-talet), var huvudet alltid rektor eller rektor. Enskild utbildning var mycket vanligare än idag. Pojkar ”skolor hade rektorer och flickor” rektorer.

Villkoren överlevde övergången till samutbildning och säkert väl under tiden mina barn var i skolan på 1980- och 90-talet, deras huvuden var antingen rektorer eller Headmistresses.

På senare tid har det gått en övergång från villkoren till att bara kalla dem ”Head”. ”Huvudet vill träffa dig i hans / hennes studie.” Men i många traditionella skolor finns de kvar. Det finns kanske fortfarande en något högre cachet förknippat med att ge din yrke som ”skolmästare” snarare än vanlig ”lärare”.

Kommentarer

• Det fanns och finns ingen anledning till att en tjej ’ skola inte skulle ha en rektor . Men +1 för översikten.
• WS2 under senare tid har ordet rektor varit vanligt i brittiska skolor. Rektor och rektor har varit mindre vanliga.
• @Tristanr Ja, naturligtvis, varför inkluderade jag inte det? – Rektor är det aktuella ordet.
• @TimLymington inte i teorin, men i praktiken har dock pojkar ’ skolor nästan uteslutande manlig personal, flickor ’ skolans kvinnliga personal. Det här kan komma tillbaka till de tider då sådana skolor drivs av kyrkan och placera nunnor som ansvarar för att utbilda flickor och bröder för att utbilda pojkar (min far gick till en sådan friar run pojkar ’ skola, som var granne med de nunndrivna tjejerna ’ skola i staden han bodde i på 1940-talet.
• @jwenting Utvecklingen av statlig utbildning, från 1860-talet var mycket nära släkt med kyrkorna. Den brittiska metoden var helt enkelt att överlämna jobbet till religiösa organ och ge statlig finansiering. I Frankrike å andra sidan var kyrka och stat efter revolutionen ideologiskt åtskilda så att den franska staten skapade ett universellt system som i teorin var detsamma överallt.

”Master” har minst två lite olika användningsområden. Det är könsbestämt upp till en punkt, med ”älskarinna” den kvinnliga formen.

En användning betyder (ungefär) en person som har myndighet över en eller flera andra, som till exempel en lärare över studenter eller en arbetsgivare över hushållsarbetare, och det finns flera specifika förhållanden som det oftast har använts för. Denna användning var traditionellt starkt könsbestämd. chefen är ansvarig för (rektorn är huvudet bland mästarna), inte rektorn själv (han är inte chefen för huvuden). I skolor med båda lärarnas kön är ”mästare” används för att betyda alla ”herrar och älskarinnor” (hanen omfamnar kvinnan). Så jag antar inte att det vore tekniskt felaktigt att hänvisa till en kvinna som rektor. Men jag tycker inte att det är gjort i praktiken: de som bryr sig om traditionen med könsrelaterade titlar kommer att använda ”headteacher” eller ”head”. Man kan till och med argumentera för att det ”är en typ av felaktighet (trots att man är etablerad) att kalla en kvinna som ansvarar för män, eller för en blandad grupp av män och kvinnor,” rektor ”. Detta förändrar inte användningen, naturligtvis, och alla argument baserade på att man hänvisar till en blandad grupp av manlig form men en kvinnlig grupp av kvinnlig form kommer att verka föråldrad.

”Mistress” gör också gå med ”Mister”, för ”Mister” var ursprungligen en variant av ”Master” även om de två inte längre är utbytbara som titlar. ”Fru.” var ursprungligen en variant av ”Mistress”. Bara för att vara förvirrande, så var ”fröken” och så är det också ”fru”.

Som bortom betyder den andra användningen (ungefär) en person som är expert i sitt yrke (”en hantverkare”) och jag tycker är mindre könsbestämt. Jag spekulerar i att kvinnor under de relevanta århundradena sällan ansågs vara experter i sina yrken! Naturligtvis kan sådana människor också ha en chefsroll, men jag tror inte det är vad ”mästare” hänvisar till här. Snarare är de ”mästare” på sitt hantverk.

Det finns ingen sådan fras som ”älskarinna hantverkskvinna”, men du kan säga ”älskarinna till hennes hantverk”. Du kan också säga ”hantverksmästare” om du vill ha en könsbestämd term, ”mästare” om du använder manliga könsbeteckningar för både män och kvinnor, ”master crafter” eller vad som helst om du föredrar en neutral term och är villig att acceptera ”master” som neutral i detta sammanhang. Varje strategi finns, oavsett vad vi tycker om dem, och inte alla använder en strategi uteslutande för alla slags könsord.

”Master” är också ett verb, och det finns inget motsvarande verb ”att älskarinna”.

Det korta svaret är nej, ordet master betyder inte maskulinitet.

Verbet och adjektivformerna är helt utan kontroverser, och du kan enkelt, intuitivt skriva meningar som ”Hon behärskade skolans teknik” eller ”Hon är en mästare bassist.”

Substantivformen är bara kontroversiell för de hårdaste traditionisterna. . Trots deras invändningar från samhällets kant kan du annars skriva meningar som ”Hon är befälhavare på fartyget” utan att locka argument.

Inte heller ordet befälhavare har en manlig -specifik etymologisk bas. Det härrör från latin magnus , som är ett manligt ord i den meningen att latin hade ett grammatiskt kön, men inte i den meningen att begreppet magn- bara kunde tillämpas på män. (Och det fanns den feminina ekvivalenten magna .)

Så, varifrån uppstår kontroversen?

Det beror på att folk tidigare trodde att det var mycket viktigt att veta om innehavaren av en viss roll var man eller kvinna. Och de strukturerade sina samhällen – och gav så få rättigheter till kvinnor – så att det i många fall faktiskt var viktigt att veta. komma tillbaka till den här punkten på ett ögonblick.

I modern tid har vi till stor del skiljt roller från någon uttrycklig sexspecificitet, och en persons kön spelar därför ingen roll när det gäller rollerna som personen utför. Ordförandens kön har ingen inverkan på den personens förmåga att vara ordförande, inte heller brandmännens kön, inte servitören eller skådespelarens osv.

Men gamla idéer dör inte lätt, och det finns fortfarande många människor som insisterar på att vi ska använda rollbeskrivare för att också indikera en persons kön, även om användbarheten är föråldrad. Och det finns bitar och bitar på det engelska språket som dessa döda traditionalister håller fast vid.

Det bästa exemplet, i samband med din fråga om den värsta mästaren , är ordet älskarinna , den feminiserade korruptionen av mästare i form av gammelfranska. I gamla tider fanns många roller som sexpar. En fast egendom skulle ha haft en befälhavare, vilket betecknade att individens auktoritet över hans hus angelägenheter. Ofta skulle befälhavaren ha varit gift, och hans fru skulle ha fått betydande parallell auktoritet under sin man att styra dessa angelägenheter i hus som traditionellt identifierats som inom distaff-domänen (dvs. kvinnofrågor). För att snabbt förmedla detta koncept uppstod ordet älskarinna för att beteckna befälhavarens kvinnliga motsvarighet.

Dessa dagar är en sådan användning praktiskt taget föråldrad. Undantag finns fortfarande; Vita huset har fortfarande en traditionell roll för älskarinnetyp för First Lady; ändå har rollen blivit en anakronism, eftersom de flesta par idag delar upp sina inrikesförhållanden på ett omständigt sätt, utan respekt för kön, och med varje successiv generation blir denna rollutveckling mer grundlig .

Hur som helst, det faktum att den faktiska, historiska rollen som älskarinna är föråldrad innebär inte något avskräckande för dem som fortfarande tror att vi måste använda roller för att identifiera människor ” s kön. För dessa traditionalister är en kvinna av någon form av auktoritet en älskarinna , aldrig en mästare , och därför är termen herr för dem maskulin och reserverad för manlig användning (även om de inte skulle motsätta sig ordets verb och adjektivformer).

Jag skulle försumma att avsluta detta svar utan några ord om den feminina diminutiven mer allmänt, av vilken älskarinna bara är en instans. De vanligaste feminina diminutiverna på engelska är -ess (som med älskarinna ) och -ette (som med bachelorette ). Enligt sin natur är feminina diminutiver förnedrande, vilket antyder att en kvinna för att ha en roll på något sätt innebär att de ändrar själva rollen för att återspegla deras kön. Den engelsktalande världen har gått långt ifrån det feminina diminuativet under lång tid, och en annan kommentator gjorde ett utmärkt exempel på denna gradering i aktion genom att åberopa orden servitris som många fortfarande accepterar (dock vissa tänker på det som pittoreskt), författare , som praktiskt taget ingen använder, och Jewess , som numera endast används som en stötande uppslamning.

Sannolikt kommer denna trend att fortsätta när samhället fortsätter mot sitt erkännande att en persons kön är oberoende av deras förmåga att fullgöra en roll, som författarens roll, och dessutom är det inte att vara kvinnlig för en underlägsen individ. Specialiserade undantag kommer att dröja längst, som skådespelerska , eftersom filmindustrin skiljer sig ut.

Således, för alla protester från hardliners, enligt min bedömning kan ignorera dem på ett säkert sätt och använda master av kvinnor oavsett vad du vill.

Slutligen här ”lite data: Orden master och älskarinna har båda haft en långvarig nedgång, med en mindre återuppkomst nyligen som kanske eller inte kan vara statistiskt brus. Hur som helst antyder uppgifterna att själva begreppet mästerskap försvinner från den sociala valutan, och därmed älskarinnans tagalongkoncept. Det är förutom nedgången i älskarinna som ett resultat av att vårt samhälle blir mindre sexistiskt.

https://books.google.com/ngrams/graph?content=master%2C+mistress&year_start=1500&year_end=2014&corpus=15&smoothing=3&share=&direct_url=t1%3B%2Cmaster%3B%2Cc0%3B.t1%3B%2Cmistress%3B%2Cc0

Kommentarer

• +1 – utmärkt argument för din poäng. Välkommen till EL & U.
• Utmärkt skrivande om ämnet, även om jag tror att ”värsta master ” är ett skrivfel.

Både master och mister kommer från latin magister det är maskulin för chef , lärare , feminin varelse magistra .

På engelska älskarinna är den feminina formen av master , den kommer från franska maitresse , som i sin tur kommer från latin.

Användningen är då upp till du, i modern tid, på engelska, är det vanligt att använda den maskulina formen för att beteckna båda könen.

Det gör det.

Generellt sett är termen princip skulle användas istället för antingen rektor eller rektor eftersom rektor är könsneutral.

När allt kommer omkring, varför ska man använda rektor för kvinnor, inte rektor för män?

Kommentarer

• I Storbritannien, de ’ är huvudlärare ,, även om det får mig att föreställa mig någon vid ett podium som adresserar ett rum med kroppslösa huvuden.
• @choster, och ibland bara huvuden .
• choster, att ’ är en bra punkt. Ordet rektor används normalt inte i detta sammanhang i Storbritannien.
• @Tristanr det var verkligen i de brittiska skolorna jag gick på.
• Jon, som många andra saker i livet och universum, finns det undantag från vad som är normalt.

Master är faktiskt föregångaren till Mister . Det brukade användas för att hänvisa till män och pojkar.

På modern engelska används mister (eller mr. ) för att adressera män, medan master används endast som en adressform för pojkar.

Om ordet rektor eller schoolmaster specifikt anger Wikipedia att:

”Ordet skolmästare, eller helt enkelt mästare, hänvisade tidigare till en manlig lärare. Denna användning finns kvar i brittiska fristående skolor, både sekundär och ”förberedande” men är i allmänhet föråldrad någon annanstans. ”

Kommentarer

• Några Högskolor har en ’ Master ’ som chef t.ex. Master of Trinity College, Cambridge. Jag är inte säker på vad som händer när en kvinna innehar tjänsten. Blir hon treenighetens älskarinna?
• @ WS2 Nej: se min kommentar till frågan.