Hur kan jag översätta meningen ”Vi går hand i hand” på latin? Jag är inte säker på hur man ska göra ”hand i hand”. En direkt översättning skulle vara Ambulamus manus in manu . Men kan jag använda en nominativ manus så här? Det är nog bättre att använda något som den absoluta ablativa manibus coniunctis men jag vill veta om det finns något grammatiskt närmare ”hand i hand” än ”med händerna hållna ihop”. Ett annat alternativ verkar vara att sätta händerna i en separat klausul ( Ambulamus et manus in manu est eller något i den riktningen).
Svar
Förutom att ladda … ”: s utmärkta svar ovan vill jag lägga till ett par förslag.
iunctus (nom.) + dativ för den person som du håller i händerna med
iunctae que Nymphis Gratiae decentes
bli Graces håller händer med Nymferna
Horace, Odes , 1.4
och:
carae Proserpina iuncta Dianae
Proserpine håller händer med kära Diana
Valerius Flaccus, Argonautica , 5.345
Inget av dessa exempel anger händer men det är det antog att det är vad de gör eftersom de dansar i båda scenerna (som att ladda … exempel ovan).
Vidare används iungere + manus regelbundet för att betyda exakt det. Se: Ovid, Ars Armatoria , 2.254; Statius, Silvae , 5.276; Valerius Flaccus, Argonautica , 1.636. För detta ändamål kan du använda iunctis manibus
Som ett intressant förutom används ofta (con) iungere + dextera / dextra (menar höger hand) men handen som håller här verkar vara mer som ett handslag, ett tecken på vänskap och god tro. Se: Vergil, Aeneid , 3.83; 8,46, 8,164; Statius, Thebaid , 2.149. coniungere + manus betyder dock äktenskap (t.ex. Tibullus, Elegies , 1.6.60).
manibus implexis eller consertis manibus
Dessa båda förekommer i Seneca ( Förmåner , 1.3) där han beskriver de tre nådarna som håller hand. Det verkar emellertid som om Seneca försöker förstärka händerna sammanflätade eftersom han diskuterar en evig cykel av fördelar och mottagande. Så det här kan vara mer en litterär illustration än ett enkelt handhållningsscenario. Observera också att conserere + manus mer vanligtvis betyder att delta i strid (t.ex. Cicero, Pro Murena , 20).
manibus adprehensis
Jag har antagit att din gång hand i hand är med någon du gillar ( mycket!) och därför kan de första exemplen på att hålla hand medan du dansar passa räkningen eftersom de åtminstone förknippas med glädje. Och Ovid rekommenderar män att flörta med alla, även låga pigor, när han säger iunge tuis humiles, ambitiose, manus ( Ars Armatoria , 2.254).
Men i själva verket kunde jag inte hitta exempel på att människor bara promenerade, hand i hand, på det sättet (vilket kan återspegla kulturella normer). Ändå använder Quintilian likheten med två män som går tillsammans, håller händerna för att hålla fast:
ut homines, qui manibus invicem adprehensis gradum firmant
Orators Education , 9.4.129
[addendum] Tyvärr (mot bakgrund av din fråga), varje förekomst av hand håller jag stöter på i texterna använder antingen en ablativ absolut, en particip (som i de två första exemplen här) eller helt enkelt den konjugerade formen av iungere + manus (som objekt).
Men kanske detta kommer något nära vad du vill genom att använda en nominativ form av manus . Det är från Seneca, Apocolocyntosis : manus manum lavat / ena handen tvättar en annan (som i, du kliar mig i ryggen, jag kommer att klia din). Så kanske du kan säga ambulamus, manus manum iungit .
Svar
Manibus coniunctis får mig att tänka på att hålla ihop händerna i bön. Jag ”d översätter detta som” manibus nexis ”. Se plats 745 i Metamorphoses av Ovid. Där används den i sammanhanget med att hålla händer som dansar runt ett träd.