Finns det fall där gairaigo används i varje dagstal (パン, アイスクリーム, etc …) har avvisats av japanska inhemska ord?
Kommentarer
- Jag undrar: Är det ens möjligt? Ofta importeras gairaigo inte för att ersätta japanska ord utan för att lägga till specificitet. (Till exempel importen av ヘ ル メ ッ ト för att hänvisa till en cykelhjälm och därigenom skilja den från か ぶ と, som hänvisar till en hjälm i samband med en rustning.) Ett japanskt ord som ersätter en tidigare importerad gairaigo skulle därför innebära en förlust av specificitet. IANAL (inguist), men språk brukar gå från mindre till mer specifika, inte tvärtom, nej?
- Jag drömmer om en dag där コ ン ピ ュ ー タ kommer att ersättas med 計算機, レ ー ザ ー ersatt av 集中 光線 ( kanske utelämna 中), イ ン タ ー ネ ッ ト med 通信 網際
Svar
Jag kan inte tänka på några fall där detta Men det finns en aktuell trend, särskilt i näringslivet, att använda waseigo eller gairaigo för att verka mer ”utbildade”. Så framöver kan man anta att det kommer att finnas fler ord som ersätts med deras waseigo eller gairaigo motsvarande.
Det finns fall där det finns en gairaigo , men det kinesiska ordet är det som används på japanska, som ”baseball”. Även om jag inte är säker på vad tidslinjen är för att 「ベ ー ス ボ ー ル ル ska ersättas med「 野球 」.
Kommentarer
- Jag tror att du menade 和 製 英語 ( wasei eigo ) istället för ”waseigo.” Det finns några webbsidor där ordet 和 製 語 (waseigo) används, men jag tvivlar på att ordet är allmänt känt.
- @Ito: intressant, jag hör Waseigo hela tiden från mina medarbetare. Undrar om det är något som bara används i tal
- När man tittar närmare på sökresultaten verkar det som om begreppet waseigo ibland används när det framgår av sammanhanget att ordet i fråga ser ut ett främmande ord. Detta är förståeligt eftersom waseigo (和 製 語) bokstavligen betyder ”ord tillverkat i Japan.” Jag skulle bli förvånad om det används för att betyda ”främmande ord tillverkat i Japan” utan sammanhang. Vanligtvis är den korrekta termen wasei eigo (和 製 英語) när det ser ut som ett engelska ord eller wasei gairaigo (和 製 外来 語) i allmänhet.
- Det har nu väl överträffat affärscirklar, eftersom ジ ャ パ ン är så ク ー ル och dess サ ム ラ イ så ブ ル ー …
- 野球 är 和 製 漢語; det är inte ett kinesiskt ord och representerar således legitimt en instans där ett lånord ersattes av ett japanskt ord.
Svar
Under andra världskriget fanns det någon rörelse för att begränsa användningen av främmande ord (eftersom de tillhörde fienden) – detta kan jämföras med ”Freedom Fries” i USA. Till exempel (från ovanstående länkade Chiebukuro-svar):
- サ イ ダ ー → [噴] {ふ ん} [出] {し ゅ っ} [水] {す い}
- カ レ ーラ イ ス → [辛] {か ら} [味] {み} [入] {い} り [汁] {し る} [掛] {か} け [飯] {め し}
Men precis som ”frihetsfriesen” i USA fick det aldrig riktigt grepp, och även soldaterna i frontlinjen fortsatte att använda katakana gairaigo i deras vardagliga samtal.
Kommentarer
- " 喰 ら え!辛味 入 り 汁 掛 け 飯 !! " låter som något jag ' vill skrika ut medan jag lagar mat カ レ ー ラ イ ス för att tjäna mina vänner.
Svar
Kanske värt att påpeka att innan västerländska lånord blev populära och ”trendiga”, är modet för över en tusen år var kinesiska eller faux-kinesiska lånord som ”電話.” Även om de kan verka mer japanska än katakana-ord, är de ”baserade på gamla kinesiska lån (dvs. on-yomi, eller de ungefärliga kinesiska uttal för kanji-tecken) och inte riktigt rent” infödda. ”
Svar
Inte alla har en, men ser ut som ”ア イ ス ク リ ー ム” har den här ”氷 菓子”, men används inte vanligt, så svaret är nej. De har inte tappats av inhemska japanska ord.
Kommentarer
- tack för svaret, men frågan är inte ' t om det finns en ekvivalent motsvarighet, ' om den ' någonsin tappat en garaigo efter att den ' tas tag.
- @Patricker, jag lade till " Nej " då.