Hur utbredd är användningen av “ hais ” istället för rätt “ habeis ”

Jag är inte en lingvist, men jag är en användare av ordet ”hais”. Jag tror att dess ursprung är relaterat till Leonese ”heis”. Min familj kommer från Extremadura, ett land med historiskt Leonese-inflytande. Men jag föddes i Baskien och jag insåg aldrig det faktum att ”hais” inte är det spanska standardordet förrän en lärare i latin läste min översättning av ”habḗtis”.

Kommentarer

• Bra svar, och välkommen! Du verkar ha skapat två olika konton med samma namn. Om detta är fallet, detta kan hjälpa dig.
• Tack, intressant: det ’ är trevligt att veta att det finns på vissa ställen i Spanien. Jag lärde mig min vardagliga spanska här i Alpujarra, a region med många yttre influenser och jag tror att jag tog min användning av ” hais ” här.

Det är inte standardspanska och jag har också aldrig hört det.

Som sagt, många regioner i Spanien talade (och / eller talar) andra språk än kastilianska och som ett resultat kan deras kastiliska ibland påverkas starkt av dessa. Notera deras böjningar av haber / haver :

 Language | Conjugation | Note ------------------+-------------------+--------------- --- -- - - - Asturian | vós habéis | Aragonese | busatros ez | Catalan/Valencian | vosaltres heu | also, less commonly, “haveu” Galician | vós havedes | Leonese | vosoutros heis | possibly “hais” in modern times Mirandese | vós heis | Portuguese | vós havéis | also, less commonly, “heis” 

^{Källor (för mindre vanliga språk): Mirandese , Leonese , Aragonese .}

Så det är säkert möjligt att du har hört det om personen är från León, Aragón, en katalonisk / valensisktalande region eller längs den portugisiska gränsen, som inte används att haber är regelbunden för vosotros . E / A-vokalerna kan växla en hel del från kastilianska, särskilt med leonesiska och aragonska (och min leonesiska källa är från ett sekel sedan) så det är inte otänkbart att en vokalbyte kunde ha ändrat heis -> hais eller att den utvecklades som en regelbunden oregelbunden form baserad på har eller han etc.) -> hais .

Jag tvivlar på allvar att den genomsnittliga spanska talaren skulle höra hais som haber för vosotros . Troligtvis skulle de troligen höra det som ett feluttalande av har . Om de inte kände igen det av någon anledning, kommer deras syn på det förmodligen att variera mycket beroende på hur de var bekanta med det, de talar ett av språken i fråga etc.

I Latinamerika kan jag inte tänka mig att det alls används eller känns igen i tuteante (utom som en felaktig uttalande av har ). Jag tror att voseante -regionerna i allmänhet har har ~ habés ~ habé (i) , så jag tvivlar på hais skulle heller användas eller förstås av någon av dem.

Så i princip, använd inte det, för även om folk känner igen det (osannolikt) kommer du inte att kunna förutsäga nödvändigtvis hur de kommer att tolka det sociolingvistiskt.

Kommentarer

• Jag antar att du menade haveu vs heu utan slutlig « s » för katalanska. Speciellt för den senare, som med en « s » det ’ är 2: a person entall av verbets lexikala form, knappt används såvida det inte ’ s buntas i uttrycket « heus aqu í ».
• @guifa: – Ta för det Antar att jag tänkte i linje med ” ain ’ t ” för ” isn ’ t ” eller ” hasn ’ t ”: det ’ känns igen för de flesta engelsktalande även om de inte ’ inte använda det, men det verkar som att ” hais ” inte skulle kännas igen.
• Här är ’ ett annat exempel från Leon: webs.ono.com/grulleros/habla.htm
• @guillem yup, det här är vad jag får för att jag gör det på min telefon och bläddrar från konjugeringstabeller i en flik och redigeraren för den här webbplatsen i en annan 🙂
• @Gorpik sålunda de prediktiva krafterna för jämförande lingvistik 🙂 (Jag ’ har aldrig varit i Aragon men … gissade helt ’ d vara en av platserna haha)

Vår chilenska samtal voseo verb ( esti, tenis, decís ) kommer från de arkaiska voseo formerna, samma som de för ” vosotros ” ( du är, tenéis, decís, sois, ibais, virais ):

Arkaisk voseo → Nuvarande chilenare du

• du sjunger → du sjunger / du sjunger

• du vill → du vill / du vill

• du har tio → du har / du har

• du bestämmer → du bestämmer / du bestämmer

• du ska gå → du ska gå / du ska gå

• du går → du går / du går

• du är → du är / du är

_{(Att använda ” vos ” i Chile anses vara alltför informellt och i vissa fall stötande och till och med vulgärt. Det uttalas alltid ” voh ”.)}

Efter denna logik skulle ” du kan ” bli ” vos habís ”/” tú habís ”, men denna form är extremt sällsynt. Istället använder vi” vos hai ”/” du hai ”:

Hur hai tillstånd? (Hur har du varit?)

¿ Hai cachado que …? (Har du lagt märke till att …?)

Du hai hecho eso. (Du har aldrig gjort det)

¿Qué te hai trodde? (Vem tror du att du är?)

Det ” s inte felaktig, det är bara vardagligt , som alla andra chilenska voseo ve rb (i själva verket låter det konstigt och snobbat om tuteo -formuläret ” har ” användes i ett vardagligt sammanhang istället för ” hai ”

Och eftersom alla ” -áis ” avslutningsverb blev ” -á ”, är vårt nuvarande ” hai ” bör komma från en hypotetisk ” där ”:

du * hai → du hai / du hai

Men jag är inte säker om övergången var habeles → habís → hai eller habéis → hais → hai . Det här är det enda fallet där jag kan tänka mig något relaterat till ett ” ha ” här i Latinamerika.

Används det i Latinamerika?

Nej. I större delen av Latinamerika skulle den vanliga formen vara ”han” att gå med ”ustedes” för den informella andra personens plural.

Jag har bott i Sevilla (Andalusiens huvudstad) i nästan 28 år och jag tror att jag aldrig har hört * hais vilket är uppenbart felaktigt och alla med någon grundutbildning kommer att stigmatisera som vulgära.

Vissa dåligt utbildade människor säger * habemos istället för hemos . Men jag tror inte att folk säger * ha .

Kommentarer

• Bara en snabb kopia: – villafafila.net/habla/habla.htm
• habemos är faktiskt OK, men bara för uttrycket hab é rselas. Det ’ är konstigt.
• @guifa Jag antar att om du ska ha det ute med någon, det är ok att låta arkaiskt: Endast det är tillåtet idag på det odlade språket och användningen av formen habemos som första person i plural av nuvarande indikativ för det expresi ó n samtal hab é rselas med en person eller sak (möt henne eller behandla henne med henne a la fuerza ): Ya sab é är med oss é vi bor inte hos oss; . De ger också två fall där de inte gillar det.