“ extremt svårare ” vs “ extremt svårare ”?

Jag tror inte att anledningen är rent grammatisk. För det första meningar ”t låter rätt när den andra versionen är mer utbredd.

Då finns det semantik. Ordet” extrem ”har en känsla av fullständighet, överlägsenhet och” adj. + er ”är en jämförande form, så det finns en motsägelse här direkt från fladdermusen. Det är därför som” oroande hårdare ”låter OK – det finns ingen superlativ känsla här att kollidera med jämförande form.

Men då är frågan, varför låter den andra versionen (med ”hårdare”) acceptabel? Jag tror att det beror på att den analytiska formen (två ord istället för att ändra ett ord med ett suffix) mildrar känslan av jämförelse. Detta är en faktiskt fenomen som diskuteras av lingvister på mitt språk – det kommer att finnas skillnader i meningsgrad beroende på om den analytiska eller den syntetiska formen används. (Båda mina modersmål har också både en analytisk och en syntetisk form för jämförande / superlativ form av adjektiv.) En syntetisk form har en mer ”koncentrerad” betydelse, i en analytisk form blir den lite ”utspädd”. Och sedan handlar det helt enkelt om att en kompetent talare skulle ha en eller annan form , för det finns ingen, um , matematisk strikt logik till varför en skulle skilja sig från den andra. De är båda jämförande. Men eftersom jämförbarheten inte har försvunnit, är du verkligen bättre utan ordet ”extremt”. Om du vill visa bara hur mycket svårare är det för dig att lyssna än att läsa franska, expandera din mening och säg ”det dödar mig bara”, eller ”gör mig galen”, eller något.

Slutligen, genom en allmän observation (på grundval av mitt / mina modersmål), nej bör du inte förvänta dig att din känsla av korrekthet alltid kommer att sammanfalla med en annan modersmåls känsla av korrekthet. Redaktörer kämpar om ord- och syntaxval hela tiden.

Kommentarer

• Du har rätt i extremt. Du kan visa att det ' är absolut ness som ' är problemet, snarare än adverb-ness, genom att ersätta det med något , vilket sedan är helt vettigt. Termen för detta är gradbar : något är och är extremt inte ' t. Så du kan säga mycket lite, men du kan ' inte säga väldigt extremt. Ett icke-graderbart adverb fungerar inte ' med en jämförelse av ett adjektiv.

Jag tror inte att det finns någon verklig skillnad mellan extremt svårare och extremt mer . , du kombinerar ett icke- graderbart adverb med ett jämförande. Den verkliga lösningen är att använda ett graderbart adverb som mycket … och eftersom det kan graderas kan du använda ytterligare adverb som väldigt för att betona din poäng

Du kan säga ”extremt svårt” eller ”mycket svårare” – men du kan inte blanda de två till ”extremt hårdare”!

Varför? ~ Eftersom ”hårdare” har en känsla av rörelse – hårdheten ökar medan ”extremt” antyder att du – nådde gränsen – nådde det yttersta – träffade väggen – och … stoppade .

S o det är därför de låter konstiga eller fel när de blandas ihop – det är konflikten mellan rörelse och rörelsen är över vilket låter inkonsekvent.

Båda dina meningar är förresten grammatiskt felaktiga, enligt min åsikt, men du kanske hör den andra på talat språk.

Rätt exempel kan vara:

”Jag tycker att jag lyssnar till franska mycket svårare än att läsa franska. ”

” Jag tycker att det är mycket svårt att lyssna på franska jämfört med att läsa franska. ”

Obs: I det andra exemplet lade jag till” jämfört med ”för att ersätta” än ”, så att vi kan använda din” extremt ”utan att behöva använda det (felaktiga)” hårdare ”.

Som ”hårdare” är ett ord som redan har betydelsen av jämförelse (i ”er” – vilket betyder ”att bli mer så”) – utan ”er” saknar vi det elementet, och så måste då uttryckligen säga att jämförelsen pågår.

Anledningen till att ”oroande hårdare” fungerar – är att de båda pågår – både ”oroande” och ”hårdare” bär en känsla av rörelse – så det finns ingen konflikt där!