När skulle man använda “ im ” och “ am ” snarare än “ i dem ” och ”en dem?

På många språk är ibland prepositioner och artiklar samordnade.

Obligatoriskt sammandragningar:

• an + dem + substantiv → am + substantiv
• i + dem + substantiv → im + substantiv
• zu + dem + substantiv → zum + substantiv
• zu + der + substantiv → zur + substantiv

Sammandragningar som kan förekomma i informellt tal:

• vor + dem + substantiv → vorm + substantiv

När det gäller att välja mellan olika fall:
Om fallet kommer efter ett verb måste du veta vilket fall verbet kräver.

Detta motsvarar kunskapen om att avgöra om den rätta engelska meningen är ”I touch you.” eller ”Jag berör dig.” och mycket ofta motsvarar konstruktionen med ”till” dativ på tyska och utan den till ackusativ på tyska. Mot bakgrund av nästa fras kan det vara mer användbart att tänka på vad som görs ”för” någon när dativet används.

För prepositioner igen bör du lära dig vilket fall de kräver, men en viktig regel är: Om betydelsen är där något är måste objektet ta dativet, om meningen är där det rör sig till, måste objektet ta det ackusativa. Observera att detta avviker från korrespondensen med ”till” i föregående stycke.

Det vore bra att ställa en mer specifik fråga om du vill veta mer.

Kommentarer

• Schiller har också använt " ueberm (Sternenzelt) " såvitt jag minns . Är det normalt i vardagligt tal?
• @ArmenTsirunyan Var jag bor inte bara " ü berm " men även " ü bern " används. Även " unterm " / " untern ", " durchn ", " i ' n ", " mitm ", " miter " (för " mit der ") och så på används.
• Så för feminina substantiv fungerar " zur ", men om du förpositionen var " i " så är du SOoL och måste använda " i "? Eller är det bara fel?
• Det finns så många sammandragningar som finns men inte listas i det här inlägget samtidigt som inlägget läser sig själv som om det presenterade en uttömmande lista.
• Min tyska lärare uttryckte det så här: Håll det kort, det vill säga använda de så kallade obligatoriska sammandragningarna, men hon nämnde också att det inte är ett misstag att använda en + dem istället för am, till exempel. Jag tycker att betoningen som nämns nedan av AGuyCalledGerald är ett bra argument för att inte vara ett misstag och också för situationen när du inte ' t vill komma i kontrakt.

I informellt tal kan okontrakterade uttryck som i dem Haus, an der Strasse etc. förekomma, men alltid i en mening som i diesem Haus eller an dieser Strasse .

A: »In welchem Haus wohnt er?«
B zeigt auf das linke Gebäude und sagt: »In dem Haus.«

Kommentarer

• Är " i dem Haus, i dem ich damals lebte " verkligen informell ?Samtidigt kan jag inte ersätta den första förekomsten av " dem " med " diesem " i den konstruktionen (den andra är förstås något annat, förstås).
• @O. R. Mapper, du kan ' t ersätta det med " diesem " men fortfarande huset du pratar om anges av Relativsatz. Jag tror att specifikationen är det viktiga.
• @ O.R.Mapper, jag håller med om att man måste lägga till jenem till diesem . (Den andra dem kan bli welchem då.)
• Förresten, detta är en kommentar, inte ett svar. Men jag kommer inte att flagga det efter sju år;)
• @CarstenS: Varför inte? För en besökare som anländer hit idag betyder det inte ' om svaret publicerades i går eller för sju år sedan.

På skriftlig tyska, använd endast de sammandragningar som anges av Phira .

Använd sammandragningar:

• i mönstrat tal

  Etwas zum Besten geben, zur Schule gehen

• i superlativ

  Hans ist am größten .

• Om substantivet som prepositionen är relaterat till redan har införts eller behöver av andra skäl inte betonas ( om det inte är viktigt vilken det är), är det bättre att använda en sammandragning med en mindre ”betonande” karaktär:

  Ich bin zum Bäcker gegangen.

  men

  An dem Tag habe i ch schon etwas vor.

Om du är osäker skulle jag rekommendera att du inte använder sammandragningar, eftersom de tenderar att låta lite ”uncouth” om överanvändning.

Kommentarer

• Superlativ är inte sammandragningar eftersom de inte ändrar kön.

Und noch mehr:

zu + der = zur (Ich gehe zur Schule)

Aber die Frage war ” när skulle man … ”:

Praktisch immer, utom in sehr förmlichen Texten, wie in Gesetzestexten oder behördlichen Schreiben.